VÅR HISTORIA

1/3
Svenska Skolan i Berlin bildades formellt på hösten 1906. Då fanns det tillräckligt med elever och startkapital. Men tanken om en svensk skola i Berlin började ett par år innan.
 
År 1903 grundade man Svenska Viktoriaförsamlingen och några år senare uppstod önskemålet att grunda en skola för inflyttade svenskars barn. Föräldrar tyckte det var viktigt att ge sina barn en chans att kunna återvända till Sverige samt låta barnen ta del av det kulturarv som de själva vuxit upp i. I början var det inte möjligt att starta en heldagsskola med fullständig undervisning, utan man enades om en aftonskola, dit barnen skulle kunna komma 1 eller 2 gånger i veckan. När de svenska familjerna tillfrågades visade det sig att intresset var stort.
 
Svårare var det med finanserna, men man lyckades finna mecenater – den tidens ord för sponsorer. Största donatorn var en tysk grosshandlare som hade mycket affärer med Sverige. Prästen Gunnar Hedlund var en av de som arbetade hårt för att det skulle bli en svensk skola i Berlin.
 
Hösten 1906 fick man in startkapital och tillräckligt med elever för att kunna öppna en skola. Själva undervisningen kom igång först i februari 1907. Den unga lärarinnan Ragnhild Modins första uppgift var att besöka familjerna och försöka ordna lämpliga undervisningsgrupper och lokaler att vara i. Eftersom avstånden i Berlin var stora började hon med en grupp i den lokal på Oranienburger Strasse som församlingen hyrde som gudstjänstlokal, och två grupper i andra stadsdelar hemma hos familjerna. Tisdagarna hos målare Johannesson och fredagarna hos målare Forsberg. Skolans bibliotek rymdes i hennes egen bokhylla.
 
Den svenska ecklesiastikministern Hammarskjöld besökte den nystartade skolan och hjälpte till att få beviljat ett statligt anslag till skolan vid 1908 års riksdag, och sedan dess har svenska staten och senare även norska och finska, stött undervisningen i de svenska utlandssskolor som startats efter hand. Det första anslaget var på 1 600 kronor, och församlingen förpliktade sig att ordna de återstående två tredjedelarna av vad som behövdes. Detta lyckades genom ett bidrag från ”Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet” – den förening som numera bär det mer tidsenliga namnet ”Riksföreningen Sverigekontakt” och som än i dag är till stort stöd för utlandsskolorna.
 
Första världskriget
Under första världskriget var skolan tvungen att stänga periodvis på grund av oroligheter.
 
Mellankrigstiden - Nazismens matövertagande - Andra världskriget
1922 köpte församlingen tomten på Landhausstrasse med tillhörande villa och nu fick också Svenska Skolan för första gången ett eget klassrum. Skolan fick ett uppsving, och nu övergick den till att även undervisa barn på heltid.
 
Under 1930- talet ökade antalet barn som ville gå i svensk skola på heltid. Det var många föräldrar som inte ville sätta sina barn i tysk skola efter Hitlers maktövertagande. Man hade till och med planer på att bygga en egen skolbyggnad och ritningar och planer var så gott som klara när andra världskriget bröt ut. Då lämnade många familjer Berlin, men skolan höll igång, trots alla svårigheter, fram till skolavslutningen 1943.
 
Efterkrigstiden - staden delas
Först på vårterminen 1948 kunde skolverksamheten tas upp igen. Villan med kyrka och skola hade lagts i ruiner av en brand under de sista dagarna innan kapitulationen. Men nu var baracken på tomten färdig, och den inrymde också en skolsal, och man fick skolbänkar och material skänkt från Sverige. Genom Röda Korsets försorg serverades dagligen en skolmåltid, den s. k . svensksoppan.
Efter kriget blir Luciafirande en viktig händelse som väcker stort intresse i det nya Berlin som öppnar sig mot andra kulturer och skolan bjuds in att gå Lucia på många ställen. Det kommer också norska och danska elever till skolan.

Ny skolbyggnation - ny frihet
1957 byggdes kyrkan ut och då fick även skolan ett nytt fint klassrum och en gymnastiksal.
Skolan var nu en liten skola med ett elevantal mellan 10 till 20 elever. Men efter återföreningen 1990 började det hända saker. Berlin skulle bli huvudstad igen och det blev plötsligt intressant för människor från hela världen att komma hit och inte minst för skandinaver.
 
Efter återföreningen
Höstterminen 1994 hade skolan 42 elever anmälda mot 24 våren innan. Det blev trångt i kyrkans byggnader och våren 1999 kunde svenska skolan flytta in i en helt ny byggnad som kyrkan byggt. Skolan har sedan nybyggnationen 5 klassrum, ett arbetsrum för rektor samt en gymnastiksal med omklädningsrum och duschar.
 
Idag - en fristående skola
2006 fyllde Svenska Skolan 100 år och det firades med pompa och ståt. 
Svenska Skolan hyr sina lokaler av Svenska Victoriaförsamlingen. Svenska Victoriaförsamlingen är även skolans ägare men det ska betonas att skolundervisningen är icke-konfessionell och innehållsmässigt helt fristående från kyrkan. Religionsundervisningen följer svensk läroplan och ges av skolans pedagoger.
 
 
 
 
 
 
 110 år av omvälvande historia i Berlin, Svenska Skolan består.
 

© 2020 Svenska Skolan i Berlin, Landhausstrasse 26-28, 10717 Berlin

  • Instagram Social Icon
  • w-facebook